I en strof i Grímnismál, en av dikterna i den poetiska Eddan, gör Oden en förvånande bekännelse: i Valhall äter han ingenting. Vin räcker för honom. Hela sin matportion ger han till sina två vargar, Geri och Freki.
Två namn, samma hunger
Geri och Freki betyder ungefär samma sak: «den girige», «den glupske». De är inte husdjur, utan ständiga följeslagare till krigets och vishetens gud. Där hans korpar representerar blicken och tanken, förkroppsligar vargarna den vilda, rovgiriga sidan som Oden håller vid sin sida istället för att förneka den.
Vargen, vän och fiende
Det är här den nordiska subtiliteten ligger: samma djur kan vara en välsignelse och ett hot. Odens vargar går vid hans fötter; men en annan varg, Fenrisulven, är förutspådd att sluka Oden själv vid Ragnarök. Nordborna placerade inte vargen i facket för «gott» eller «ont»: de gjorde den till en kraft, fruktansvärd och fascinerande, beroende på vilken sida den tjänade.
Att bära vargen
Det är därför vargen är ett av de starkaste motiven inom nordiska smycken: den signalerar inte mjukhet, den signalerar en accepterad kraft. Geri och Freki är dess trogna version – styrka i vishetens tjänst.
Våra vargsmycken använder detta motiv.
